Luva

Vermeers Konserten

Rembrandts Stormen på Galilén

Alfred Sisley, Väg med Poppelträd vid Moret-sur-Loing

Auguste Rodin, Mask av mannen med den brutna näsan

Maria Pawlikowska-Jasnorzewska 2 - Ofelia

Länge än får jag ligga still
i vattenväxternas snara
innan jag tror det jag inte vill:
jag var inte älskad, bara.

Vrålande jul

Nu en sång som saknar julefriden. Det kan bli lite otäckt, så håll någon i handen.

Ljud, ljud, vrålande ljud
Sans över vita knogar
Hin Håles kronor med gnistrande tjus
Ingen som vågar sig nära vårt hus
Kvalm är din ångest från tid till tid
Eviga längtan från inre strid
Ljud, ljud, vrålande ljud
Sans över vita knogar

Tvång, tvång, svindlande ljud,
Dränk dina vita klingor
Uti stridernas blod och larm
Kniven är stucken i människobarm
Livet är släckt nu, ej gå till ro
Hemsök de ungas dagande bo
Tvång, tvång, svindlande ljud,
Dränk dina vita klingor

- Karro Störling

Sammanträffanden (RC)

Mitt inne i klippan i strandsanden i skrikens och tystnadens
universiella eld
Fulländad som guldet
Pågår utpressningen
Genom betonggjutningen av den korsfästa Skönheten

Utanför
Öppnar sig jorden
Människan dödas
Luften sluter sig på nytt

Tanken på självständighet sockrar de förtrycktas blod
enligt förtryckarnas smak
Dagdrivarna knastrar i bålets lågor
Sålunda talar stolans bärare: "I skymningen
Sker omflyttningen av de sköna rikedomarna
Vid den tid då fiskarna kommer i stim
För att andas vid havets yta
Handen med fem metkrokar
Den gudomliga handen
Plockar oföränderligt
Saltets frukter"

Eventuelle läsare
Min sysslolöse förtrogne
Som har delat min panik
När spaden vägrar bita i linet
Måtte en hägring av vattenställen över ökenplanscherna
Fördjupa din längtan att ta avsked

De levande talar med de döda om ett helbrägdagörande
läkemedel om hasarspelare vid förnuftets hjul
De solida arméerna har förintats enligt fåglarnas kemi
De minst girigas ögon omfattar på en gång panoramat och
öns tillångar
En smidig planta på karg mark

Men se på utvecklingen

Världen är i förvandling tillhör de köttätande poeterna
De mördande förströelserna drömmarna som tänkt ut dem
Det uppbyggande snillet pessimismen under sömnen
I kroppens ungdomstid
För att se
Det smidiga lena köttet växa
Ovanför färgerna
Genom de obevekliga samvetets kristaller
Vid det förödda våldets huvudgärd
I kärlekens iver
När den en gång passerar framför solen
Kanske den siste i anden fattig ska förkroppsliga ljuset


- René Char

189

Människan är så funtad, att får hon jämt höra att hon är en dåre, så tror hon det. Och säger man det länge nog till sig själv, får man sig själv att tro det. Människan för nämligen en inre dialog med sig själv; det gäller att föra denna på ett klokt sätt: corrumpunt mores bonos colloquia prava. Vi bör vara tysta så ofta som möjligt och bara tala om Gud, som vi vet är sanningen. På så sätt överbevisar vi oss själva om sanningen.

corrumpunt... "För goda seder dåligt sällskap är fördärv" (1 Kor. 15:33)

- Blaise Pascal