Verkligheten kräver
att också det blir sagt:
livet går vidare.
Det gör så Cannae och Borodino,
på Kosovo Polje och i Guernica.
Det finns en bensinstation
på det lilla torget i Jeriko,
det finns nymålade bänkar
invid Vita Berget.
Det skickas brev
från Pearl Harbour till Hastings,
det körs ett flyttlass
under överinseende av lejonet i Chaironeia,
och mot de blomstrande trädgårdarna i trakten av
Verdun
drar sig obönhörligt en högtrycksfront.
Det finns så mycket av Alltet
att Intet är så väl skylt.
Från lustjakterna vid Actium
hörs musiken spela
och i solen på däcken dansar paren.
Så mycket händer hela tiden
att det måste hända överallt.
Där det fanns en sten,
där fanns en kärra med glass,
belägrad av barn.
Där Hiroshima fanns
finns Hiroshima på nytt
och många saker tillverkas
för dagligt bruk.
Inte utan lockelser är denna hemska värld,
inte utan gryningar,
värda att vakna för.
På fälten i Maciejowice
är gräset grönt
och gräs är ju gräs
så daggen lyser klar.
Kanske finns inga andra ställen än slagfältet,
de man ännu minns,
de man redan glömt,
skogar av björk och skogar av ceder,
snö och sand, kärr i regnbågens färger
och svarta nederlagsraviner,
där man gör sin tarv
på huk under en buske.
Vilken moral rinner upp i detta - väl ingen.
Det som faktiskt rinner är det snabbtorkande blodet
och alltid flyter några floder, svävar några moln.
I det tragiska bergspassen
rycker vinden hattarna från huvudena
och det kan inte hjälpas -
den anblicken skrattar vi åt.
- Wislawa Szymborska
Maciejowice, ort vid Wista, söder om Warszawa; här besegrades Tadeusz Kościuzkos styrkor av ryska armén 10 oktober 1794; därefter delades Polen helt. Ö.a.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar