Hungrig

Jag jobbade och fick problem med social fobi och fick träffa en väldigt bra psykolog och terapeut via jobbets sjukförsäkring 
Sen tog jobbet bort sjukförsäkringen för det kostade dem för mycket oxh jag hamnade hos allmänpsykiatriska och av nån anledning tyckte de efter ett år att jag var psykotisk och skickade mig till psykosläkare 
Hände mycket saker i mitt liv då och jag hade sagt upp mig från jobbet 
På mitt andra möte med psykosavdelningen fick jag frågan om jag ville bli inlagd och jag hade inte haft pengar i sex månader och hade knappt ätit så jag sa ja för jag tänkte iaf i psyket kan jag äta var väldigt hungrig de sa jag skulle bara vara inlagd några dagar 
Efter en vecka i psyket frågade jag när jag skulle få komma därifrån jag fick inte ens gå utomhus hade frivilligvård och de sa jag måste vara där ett tag för utredning 
Fick panik och började bli stökig när de sa så och som den idiot jag var sa jag till dem att jag hörde röster strax därpå fast jag hade obehagliga tankar några dagar och trodde det var röster läste senare att röster är nånting man hör som riktiga personer pratar med en fast ingen finns där har aldrig i hela mitt liv hört röster när jag sa så till läkarna kom de fram till att jag har schizofreni 
Och en dag slängde jag en fåtölj och då fängsla de mig och jag fick tvångsvård var inlagd ett och ett halvt år den gången var ett helvete 
Sen har jag haft ett jobbigt liv ett tag och ibland slutade jag äta och mådde skit för det men aldrig haft nån psykos och blev inlagd igen några gånger och hamnade i bråk med en polis på stan en gång och de körde mig till psyket 
Fick en second opinion en gång och han sa att jag inte hade schizofreni och de ändra min diagnos och när de skulle sätta diagnos frågade de mig istället för att själva utreda mig frågade mig vad de skulle sätta för diagnos jag visste inte vad jag skulle säga och bara sa sätt psykos och fick den diagnosen och blev inlagd senare efter det och var en riktigt rutten avdelning och alla bråkade med personalen där och jag också och eftersom jag bråkade mycket tyckte de jag var allvarligt sjuk och satte diagnosen paranoid schizofreni men den läkaren som satte diagnosen är och var helt störd och alla hatade honom 

Jag har varit dum och oerfaren och idag vet jag bättre medans jag varit i psyket har jag träffat många som inte varit sjuka fast fått massa allvarliga diagnoser och de matar dem med massa mediciner 

Medicinerns jag fått ta genom åren har varit 
Zyprexa mest 
Clozapin tror jag det heter hemsk medicin man måste ta blodprov en gång i veckan för den kan sabba levern tror jag 
Det var en jävla läkare som sa att det är den medicin jag skulle ge mitt barn om han var sjuk och jag trodde den var bra 
När man tar den somnar man efter tio min 
Sen fick jag ett par andra mediciner jag aldrig ens visste vad de hette 
Och senast cicordenol som sprutor som är helt värdelös 
Och olanzapin som är som zyprexa men en billigare variant 
Olanzapin ger mig enorm huvudvärk och ger ryckningar i kroppen när man försöker sova om nätterna omöjligt att sova på den 
Men ironiskt står det på paketet att jag ska ta den för psykotiska symtom och för att kunna sova 

Läkarna tror jag tar olanzapinen men har inte tagit den sen jag blev utskriven för två tre år sen en gång tvinga de mig ta ett blodprov och då tog jag den i en månad innan provet för att de skulle se ut som jag tog den och hade huvudvärk varje dag och låg i sängen och ryckte varje natt sen fick man ont i hjärtat av den efter blodprovet slutade jag med den på en gång 

Nyligen ville de jag skulle ta blodprov igen men jag hade inte då nån tvångsvård så jag vägra ta blodprov kan liksom bestämma själv då 

Har haft en skitstorm i många år av olika anledningar en gång hade jag fått så mycket nog av psyket så jag åt runt 50 psykos tabletter för att ta livet av mig blev så trött att jag la mig i sängen för att sova och fick då en bild av min mamma och mormor när jag blunda att jag hoppa upp och ringde 112 och de skicka en ambulans och skicka mig till akuten och jag var där fem dagar tror jag med dropp och massa elektroder kopplade på bröstet jag hade en blackout när de kolla elektroderna men när jag vakna till satt det massa grejer på mitt bröst och mage de hade rakat mitt brösthår 
Var ett helvete överdosera aldrig på mediciner det är verkligen ett helvete jag var inlagd på den tiden och hade tvångsvård och tänkte nu kommer mina läkare döda mig men när jag kom tillbaka till avdelningen var min läkare jättesnäll och tog bort tvångsvården och släppte mig då hamnade jag inte i en avdelning på åtta år tror jag 
Bodde hos min mormor ofta hälsa på alltså i runt två år 
När man försöker ta livet av sig blir man väldigt mörk sen brukade alltid vara glad och skämta mycket men nu har jag väldigt svårt för det 
Det var nära min födelsedag också tror jag fyllde 27 och min mamma kom till psyket med tårta när jag kommit ut ur akuten och det var nog min skummaste födelsedag 
Bestämde mig för att aldrig försöka ta livet av mig igen tänkte om jag gör det igen gör jag det på ett sätt så jag är säker på att jag dör av det 
Tar man mediciner och inte dör är det otroligt obehagligt kissade tom på mig i byxorna i akuten och fick sjukhuskläder och halva kroppen syntes i kläderna och jag kunde inte röra på armarna för att stänga igen kläderna bara låg där i sjukhussängen halvnaken det var hemskt 

*

I början gick det väldigt bra på jobbet sen blev jag otroligt kär i en sommarjobbare där funkade inte med henne när jag kom tillbaka från semestern var hon borta och jobbet började kännas meningslöst 
Och folk på jobbet började behandla mig som skit på jobbet inkl chefen ingen pratade med mig jag fick jobba ensam ofta innan jag träffade den här tjejen var det lite småproblem på jobbet men jag sa aldrig ifrån efter henne började jag ta hand om mig själv och sa ifrån på nästan allt plötsligt brydde jag mig och varje gång jag sa ifrån blev det mycket värre och till slut gick det inte att jobba kvar där 
Jag tog tjänstledigt och började plugga på komvux och det borde jag inte gjort men träffade några de få månader jag pluggade som jag fortfarande springer på i stan och pratar med det här var 2003 jag pluggade o runt två månader och vissa ämnen gick bra försökte få gymnasiepoäng för jag hadd hoppat av i andra ring 
Anledningen till att jag plugga var att min teraupet sagt jag borde plugga inte för att jag själv ville inte så smart 
Jag fick ryck och en dag packade jag en ryggsäck köpte en europeisk tågluffarbiljett för mina sista pengar på mitt kreditkort och tänkte jag drar till europa och kommer inte tillbaka mer blev rånad på min tågbiljett och pass och rygsäck och skor i spanien valencia medans jag sov i en park och dan därpå gick jag runt utan skor och pengar men efter en minut träffa jag en hemlös man som prata engelska med mig och fråga om jag ville ha skor och han hade flera par och gav mig ett par gratis och de passade perfekt tror gud var med mig om det inte vore för honom hade jag fått gå runt barfota hade inte ens strumpor tror strumporna var i min väska 
Jag var en vecka i Valencia utan pengar och åt mat jag hittade här och där sov i sovsäck i en park en natt kom en spansk man mitt i natten med en schäfer och väckte mig och han började smeka mig i magen var rädd för hunden men till slut gick jag därifrån var ett helvete i Valencia men underbar stad jag visste när jag skulle få pengar och hade kvar min plånbok och mina kort efter mannen med schäfern bestämde jag mig för att åka tillbaka till sverige igen 
Skulle få studielånet men var inte hundra på om jag skulle få det jag fick det till slut och och köpte en ordentlig måltid och tog bussen till madrid och var där några dagar madrid är min favoritstad i världen sen tog jag tåget till Paris berlin danmark och sverige det roliga är mina pengar räckte exakt till tågresan från malmö till stockholm efter det var mina pengar helt slut 
Jag bodde hos min mormor några dagar sen hos min mamma och det var ett misstag att bo hos mamma funkade inte alls 
Hade kvar min lägenhet i uppsala men innan jag åkt hade jag skickat mina nycklar till min mamma med ett brev att hon skulle ta alla mina möbler för jag ville inte att kronofogden skulle ta dem hade inga planer på att återvända från Europa 
Det sket sig totalt när jag kom tillbaka från Europa hade jag ingen aning om vad jag skulle göra sökte olika folkhögskolor i stockholm och hittade en lägenhet nära där min mamma bodde som ville byta med min lägenhet i uppsala jag hade kvar mitt jobb och pendla till uppsala ofta för möten med facket och jobbet min chef ville inte ha mig på jobbet pga en konflikt hur som helst hamnade jag i uppsala igen soc hjälpte mig få mina möbler hem och jag sa upp mig från jobbet fick inga pengar från fackets a kassa i sex månader jag sålde saker jag hade hemma för att ha råd med hyran och kanske 500 i månaden för mat fick ibland pengar från soc men inte så ofta och jag var hungrig jämt brukade gå och plocka äpplen från ett äppelträd nära där jag bodde det var min frukost lunch och middag ett tag 
I december 30:e 2003 blev jag inlagd tror jag för jag ville bara ha mat var så hungrig fick en person som hjälpte mig med ekonomin och han fixa pengarna från a kassan och pengar från försäkringskassan de vägrade också ge mig pengar på den tiden 
Sen var jag inlagd i ett och ett halvt år 

Brände faktiskt ut mig på jobbet jag jobbade väldigt mycket och när de behandlade mig illa blev det bara för mycket har haft problem med utbrändhet i många år det är inget som går över lätt kan ta många år 

- Ali