Bland dem fanns en mörkhyad jesuit som hade indianblod i ådrorna. Han liknade en satyr med sina stora öron tätt intill huvudet, sin genomträngande blick och sina fylliga läppar som alltid var fuktiga. Hans hår var tjockt och han spred en svag doft av djur omkring sig. Under hans långa bruna kåpa var det ofta något som stod ut, och som de yngre pojkarna inte förstod medan de äldre skrattade åt det bakom hans rygg. Fenomenet kunde uppträda utan förvaning när som helst. Det kunde ske medan klassen läste Don Quijote eller Rabelais eller bara när han betraktade pojkarna, eller när han såg på en viss pojke, en ljushårig en, som var den enda blonde av dem alla och som hade en flickas hy och en flickas ögon.
Han tyckte om att ta honom med sig ensam och visa honom böcker ur sin privata samling. En del av böckerna innehöll reproduktioner av keramik från inkatiden, och på de gamla krukskärvorna fanns bilder av män som stod tätt mot varandra. Gossen ställde frågor som den gamle prästen måste ge undanglidande svar på. Andra bilder var helt otvetydliga. En lång lem pekade ut från den ena mannens underkropp och trängde bakifrån in i den anda.
Under bikten ansatte denne präst pojkarna med frågor. Ju oskyldigare de tycktes vara, desto mer frågade han ut dem i biktstolens mörker. De biktande pojkarna kunde inte se prästen där de låg på knä framför gallret. Hans låga röst trängde nätt och jämt igenom gallret. Hans låga röst tängde nätt och jämnt igenom fram till dem med sina frågor: "Har du någon gång haft sinnliga fantasier? Har du försökt tänka dig hur en kvinna ser ut naken? Vad gör du när du ligger i din säng på kvällen? Har du någonsin smekt dig själv? Vad gör du när du vaknar på morgonen? Har du erektion när du vaknar? Har du kikat på de andra pojkarna när de klär på sig eller när de är nakna i badet?"
Den pojke som ingenting visste lärde sig snart vad som väntades av honom och lärde sig att besvara alla ledande frågor. När han kunde vara med på noterna njöt han av att i detalj bekänna alla känslor och drömmar. En av pojkarna drömde var natt. Han visste inte hur en kvinna såg ut och hur hon var skapt, men han hade sett indianer som idkade bitäkt med vikunjor, ett slags små hjortdjur. Därför drömde han om att han älskade med vukunjor och vakanade våt morgon. Den gamle prästen uppmuntrade bekännelserna. Han lyssnade med oändligt tålamod och utdömde egendomliga straff. En gosse som ständigt onanerade fick order att gå till kapellet med honom när de var ensamma och doppa sin penis i vigvatten för att bli renad från sin lust. Ceremonin utfördes en natt i största hemlighet.
En av de andra gossarna var en vild och okuvad pojke som såg ut som en morisk prins med sin mörka hy och fina anletsdrag. Han hade en hållning som en kung, och hans vackra kropp var så slät att man inte kunde se ett ben under huden, trost att han var slank som en grekisk staty. Denne unge man vägrade att finna sig i tvånget att använda nattskjorta. Han var van att sova naken och han kände det som om nattdräkten skulle kväva honom. Han tog visserligen på den varje kväll som de andra pojkarna, men när han kom under sängkläderna tog han av den i smyg och somnade naken.
Var natt gick den gamle jesuiten en vaktrunda för att se till att ingen av pojkarna kröp ner i någon annans säng eller onanerade eller talade med sina kamrater sedan det blivit skäckt. När han kom till den olydige pojkens säng, lyfte han långsamt och försiktigt på sängkläderna och betraktade hans nakna kropp. Om pojken vaknade bannade han honom. "Jag kom för att se efter om du sov utan nattskjorta igen." Men om han inte vaknade nöjde han sig med att betrakta den nakne, sovande gossen en stund.
En gång, under en anatomilektion när han stod vid katedern och den fickaktige blonde gossen satt och stirrade stint på honom, visade sig en resning under hans kåpa som ingen av pojkarna kunde undgå at lägga märke till.
"Hur många ben har en människa i sitt skelett?" frågade han den blonde.
"Tvåhundraåtta", svarade den blonde som kundes in läxa.
Då hördes en röst bakifrån klassrummet: "Men fader Dobo har tvåhundranio!"
En tid efteråt gick de på en botanisk exkursion. Tio av pojkarna gick vilse, bland dem den vackre blonde. De hamnade i en skog långt från lärarna och de övriga eleverna. De satte sig ned för att vila och besulta sig för vad de skulle göra. Medan de pratade åt de av bär som växte runtomkring dem. Ingen vet egentligen hur det började, men efter en stund låg den blonda pojken naken på magen i gräset och alla de andra gick över honom och tog honom lika brutalt som de skulle ha tagit en prostituerad. De mer erfarna trängde in i hans anus för att tillfredställa sin lust, medan de mindre kunniga använde sig av friktionen mellan hans ben och gned sig mot hans hud som var mjuk som en kvinnas. De spottade i händerna och gned in sina penisar, med saliven. Den blonde gossen i gräset skrek och sparkade och grät, men de andra höll fast honom och begagnade honom tills de var tillfredställda.
- Nin
Sanahin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar