torsdag 24 november 2016

Kulor

Philip von Schantz

Rembrandt

Francisco Goya

Norman Rockwell The Spirit of 76`


Anna Świrszcyńska - Min kropp sprudlar

Jag har fötts en andra gång
Jag är lätt
som vindens ögonfrans.
Jag skummar, jag är skum.

Jag dansar fram,
får jag lust svävar jag i luften.
Min kropps
kondenserade lätthet
är tydligast kondenserad
i fotens och de fem tårnas
lätthet.
Foten snuddar vid marken
som sviktar likt fjädrande luft.
Marken och fotens
elastiska duett. En dans
av befrielse.

Jag har fötts en andra gång,
all världens lycka
är här igen.
Min kropp sprudlar,
jag tänker med kroppen, den sprudlar.

Får jag lust
svävar jag i luften.

Nebulosa (BP)

När natten av smör som kommer ur smörkärnan
dränker stationerna mullvadar med trumpetande ögon
och vidgar sig likt en tunnelbanestation som närmar sig
och åter ikläder sig din bild
som snurrar i mitt huvud likt en solros angripen av sjösjuka 
då flyger kragknappar likt får uppradade på ett
dynamitupplag
och sprutar stora strålar av slipsar långt bort
men du går förbi som ett vinddrag lastat med dagg betvingat
som en rykande lampa
och du stänger dörren med ett ljud av spade som man gräver
ner potatis med
dörren till gruvschaktet
dörren till det icke inlösta landskapet
där jag driver omkring i virvlarna från dina blickar
som grönskar över alla träd och blånar emellan dem
och som ständigt öppnar nya uthuggningar mitt i skogarna
där de vackraste brösten i världen öppnar sig på glänt
för att ropa Nej
och skakar sitt hårsvall av svart sol
som upplyser en störtskur som drar över körbanan
när dina fötters vattendroppe faller där
och det ringer upptaget i örat
som väntar redan förvandlad till en vaktkur bebodd och
illa åtgången av råttor 
innan den blir en tvättbrygga strandad på en öde ö
eller en segelbåt bortglömd i en sovvagnskupé
Nej det är bara ett knippe rädisor som torkar likt vilken
som helst president för republiken
ända tills de omvandlar sig i ett vitt och övergivet torg
omgivet av palats i självlysande glimmer
där
mitt ibland rostiga slåttermaskiner
och uppäten av blommande kaprifol
det plötsligt ska spruta upp en pelare av blod och
förgätmigej
som ska ha formen av dina händer och bringa ett Ja av fosfor
som omkring sig ska skapa starka norrsken av strutsplymer
och persikor
och vidga sig till ett hav som ingen vill befara
och som nafsar dig i foten likt en snäcka
där ekot av din röst återfinns

- Benjamin Péret

176

Veri juris. - Vi äger den inte längre. Hade vi gjort det, skulle vi inte ta landets sedvanor som rättesnöre för rättfärdigheten. Då vi inte kunna finna rätten, har vi tagit vår tillflykt till makten.

Veri..."Av den sanna rätten..." (Cicero, De Offic. 3)

Blaise Pascal