måndag 13 april 2015

49

Förord till andra delen. - Tala om dem som har behandlat detta ämne.
Det är otroligt hur djärvt dessa människor ger sig till att tala om Gud.
Första kapitlet i deras skrift mot vantron har som sitt mål att bevisa Guds existens med hjälp av naturen. Denna avsikt skulle inte förvåna mig om de talade till de troende, ty det är alldels uppenbart att den som har tron levande i sitt hjärta genast inser, att allt som är till är skapat av den Gud han tillber. Men det talar ju till själar där detta ljus har slocknat, det ljus som de just önskar tända - människor berövade tro och nåd, människor som av all sin förmåga granskar naturen för att i den hitta något som kunde bana väg till en gudskunskap, men som bara finner mörker och natt. Säger man till sådana människor att de bara behöver betrakta minsta ting omkring sig för att de skall få se Gud avslöjad, och ger man dem månens och planeternas gång som bevis för denna stora grundläggande verklighet - i den tron att detta bevis skall vara det definitiva och avgörande - då ger man dem anledning misstänka att motiveringarna för vår religion står mycket svagt. Både mitt förnuft och min erfarenhet lär mig att ingenting bättre tjänar till att inge dem förakt för religionen.
Det är inte på det sättet Skriften, som bättre känner till de gudomliga tingen, talar om Gud. Den säger tvärtom att han är den dolda guden, och att han ända sedan syndafallet har överlämnat människorna till en förbindelse som de bara kan befria sig från genom Jesus Kristus. Utan honom är de uteslutna från varje gemenskap med Gud; Nemo novit Patrem nisi Filius, et cui voluerit Filius revelare.
Det är detta skriften inskärper hos oss, när den så ofta upprepar att den som söker Gud skall finna honom. Det rör sig inte här om en klarhet som liknar middagens fulla ljus. Vi säger inte att han som vid middagstid letar efter dagsljus eller han som letar efter vatten i havet skall finna det. Det kan alltså inte ges någon så klar uppenbarelse av Gud i naturen. Därför säger Skriften på ett annat ställe: Vere tu es Deus adsconditus.

Nemo novit... "...ej heller känner någon Fadern utom Sonen och den för vilken sonen vill göra honom känd" (Matt. 11:27)
Vere tu es... "Ja, du är i sanning en outgrundlig Gud" (Jes. 45:15)

- Blaise Pascal

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar