Det kan ha hänt.
Det måste ha hänt.
Det har hänt förr. Senare.
Närmare. Längre bort.
Det har hänt, men hände inte dig.
Du blev räddad, för du var först.
du blev räddad, för du var sist.
För du var ensam. För det fanns folk.
För du gick åt vänster. Åt höger.
För det blev regn. För det blev skugga.
För det var soligt väder.
Som tur var fanns där skog.
Som tur var fanns där inga träd.
Som tur var - en skena, en krok, en bjälke, en broms,
en dörrsmyg, en sväng, millimeter, sekund.
Som tur var flöt ett halmstrå på vattnet.
Följden var, och därför, och ändå, trots allt.
Hur skulle det ha gått om en hand, en fot,
ett tuppfjät, en hårsmån
från ett sammanträffande.
Så du är här? Raka vägen från ett andrum?
En maska hade nätet och den slank du igenom?
Jag kan inte nog förvånas, är förstummad.
Hör bara
hur ditt hjärta bultar i mig.
- Wislawa Szymborska
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar